skepparen

MISSNÖJE!

Detta kommer att bli ett inlägg med mycket klagande, säkert med felaktig information och överdrivna antaganden, men det beror mest på att det är så jäkla svårt att hitta information om ämnet på ett och samma ställa och inte bara små fragment här och där. I vilket fall som helst så syftar jag på sjöfartspolitiken.

Om vi börjar med det första uppenbara problemet att Sveriges sjöfartspolitik är usel. Och nu menar jag inte att löner och avtal är dåliga - där har faktiskt facken gått in och styrt upp - utan snarare att landets ledande politiker har så dålig koll som inte förstår att nått håller på att hända förrän efter att rederierna har börjat hala upp en dansk flagg på sina fartyg istället för svensk.

Det är ingen som bryr sig om ens varor åker på ett fartyg med en vit och röd flagga istället för en blå och gul och detta är något som Svergies politiker inte förstår. Jag tycker personligen att man borde utbilda dem i global konkurrens. Där kommer vi till ytterligare ett problem. Ett starkt konkurrensmedel är att vara billigast och tyvärr är det så i dagsläget att vissa rederier har skorvar som knappt flyter och personal som är underbetald och erbjuder ett billigt leveranspris, vad gör man då? Här har jag faktiskt inget bra svar ännu, men det kommer. Men en tanke vore att en bättre internationell politik mellan länder skulle kunna arbeta fram ett avtal som är standard för sjömän, ovasett var de kommer ifrån istället för att anställa folk från länder som har det sämre ställt mot att dom har 6 månaders kontrakt och minimilöner. Jag vet att att det nästan alltid handlar om mycket vinst men bara för att man jobbar på en internationell marknad och till havs så tycker jag inte att man ska få det lättare än företag som befinner sig på land.

Eftersom sjöfart är ett internationellt fenomen, bör man inte följa de lönenivåer i landet som respektive sjöman kommer ifrån, utan ha just internationella överenskommelser och avtal. Politiker - och inte bara de svenska - måste ta sitt ansvar och arbeta fram lagar och riktlinjer för att främja en rättvis löneutveckling i sjöfarten. Det är oacceptabelt att rederier som gör enorma vinster har underbatald personal från u-länder och att de flaggar sina fartyg i länder med låga skatter.

Detta kommer att bli ett inlägg med mycket klagande, säkert med felaktig information och överdrivna antaganden, men det beror mest på att det är så jäkla svårt att hitta information om ämnet på ett och samma ställa och inte bara små fragment här och där. I vilket fall som helst så syftar jag på sjöfartspolitiken.

Om vi börjar med det första uppenbara problemet att Sveriges sjöfartspolitik är usel. Och nu menar jag inte att löner och avtal är dåliga - där har faktiskt facken gått in och styrt upp - utan snarare att landets ledande politiker har så dålig koll som inte förstår att nått håller på att hända förrän efter att rederierna har börjat hala upp en dansk flagg på sina fartyg istället för svensk.

Det är ingen som bryr sig om ens varor åker på ett fartyg med en vit och röd flagga istället för en blå och gul och detta är något som Svergies politiker inte förstår. Jag tycker personligen att man borde utbilda dem i global konkurrens. Där kommer vi till ytterligare ett problem. Ett starkt konkurrensmedel är att vara billigast och tyvärr är det så i dagsläget att vissa rederier har skorvar som knappt flyter och personal som är underbetald och erbjuder ett billigt leveranspris, vad gör man då? Här har jag faktiskt inget bra svar ännu, men det kommer. Men en tanke vore att en bättre internationell politik mellan länder skulle kunna arbeta fram ett avtal som är standard för sjömän, ovasett var de kommer ifrån istället för att anställa folk från länder som har det sämre ställt mot att dom har 6 månaders kontrakt och minimilöner. Jag vet att att det nästan alltid handlar om mycket vinst men bara för att man jobbar på en internationell marknad och till havs så tycker jag inte att man ska få det lättare än företag som befinner sig på land.

Eftersom sjöfart är ett internationellt fenomen, bör man inte följa de lönenivåer i landet som respektive sjöman kommer ifrån, utan ha just internationella överenskommelser och avtal. Politiker - och inte bara de svenska - måste ta sitt ansvar och arbeta fram lagar och riktlinjer för att främja en rättvis löneutveckling i sjöfarten. Det är oacceptabelt att rederier som gör enorma vinster har underbatald personal från u-länder och att de flaggar sina fartyg i länder med låga skatter.

Ett litet inlägg i bloggen trots vinteruppehållet.

Efter att ha funderat vad som skall skrivas i nutid och i framtid i bloggen så har jag inte kommit till någon självklar slutledning så det får bli som det blir men skall försöka att skriva mera, dels för att träna bort min dyslexi och för att ge en större inblick i sjölivet.

Efter att ha gått arbetslös i ett par dagar så fick jag jobb på M/S Birger Jarl. Jag skall inte tråka ut er med facktermer om mitt arbete men jag jobbar kort och gott med brandsäkerheten ombord. Jag jobbar 1:1 system om en vecka. så Jobbar 1 vecka och ledig 1 vecka. jobbar i snitt 12 timmar per dag men inte i sträck utan i olika pass, har som längst vila 8 timmar i sträck. Då passar jag på att gå och lägga mig. Dock kan det vara svårt ifall vi passerar Ålands hav med höga vindhastigheter då min hytt är belägen i fören av fartyget och det blir en tendens att kännas som om man faller var tionde sekund då fören dyker ner i nästa vågdal, Men det är bara att tvinga sig att somnat. jag känner personer som klarar att bara sova 3 timmar per natt och kunna gå upp och jobba på som vanligt. Jag är inte en av dem. Det som är unikt med betoning på unikt på detta fartyg är att det är K-märkt, allting är av gammalt stuk till och med dom oranga livbåtarna längs sidorna som jag för övrigt inte skulle sätta mig i ens i en nödsituation utan då blir det nog en av dom mer moderna livflottarna i fören. Lejdarna är branta större delen av inredningen i trä osv. det som är förarligt är förfallet av personalhytterna som man nu har börjat renoverat men på tok för sent. Att åka här som passagerare är en splittrad upplevelse. Dels beroende på att man kan välja att bo på 600 däck mer likt som boskap en människa eller att bo på 90 däck värdigt överklass damen eller (kärringen) från Östermalm. För den äldre damen så är detta nog en trevlig resa på en gammalt och värdigt fartyg och vi har till och med mottagit strålande omdömena från personer som har skrivit till kontoret med skrivmaskin och sedan postat brevet dit! De yngre passagerarna ser det nog snarar som en rostig badbalja mer än något annat. Nu är jag fördömande mot ungdomen igen. självklart så finns det Ungdomar med intresse för historia och som får en speciell känsla i kroppen av storslagen natur. Jag själv är av det senare slaget. som det ser ut nu i livet så blir jag nog kvar här en kort period för att senare söka mig vidare till något befälhavar jobb på de mindre skärgårds båtarna, men till dess skall jag göra det bästa av tiden på M/S Birger Jarl.

M.W

Ett litet inlägg i bloggen trots vinteruppehållet.

Efter att ha funderat vad som skall skrivas i nutid och i framtid i bloggen så har jag inte kommit till någon självklar slutledning så det får bli som det blir men skall försöka att skriva mera, dels för att träna bort min dyslexi och för att ge en större inblick i sjölivet.

Efter att ha gått arbetslös i ett par dagar så fick jag jobb på M/S Birger Jarl. Jag skall inte tråka ut er med facktermer om mitt arbete men jag jobbar kort och gott med brandsäkerheten ombord. Jag jobbar 1:1 system om en vecka. så Jobbar 1 vecka och ledig 1 vecka. jobbar i snitt 12 timmar per dag men inte i sträck utan i olika pass, har som längst vila 8 timmar i sträck. Då passar jag på att gå och lägga mig. Dock kan det vara svårt ifall vi passerar Ålands hav med höga vindhastigheter då min hytt är belägen i fören av fartyget och det blir en tendens att kännas som om man faller var tionde sekund då fören dyker ner i nästa vågdal, Men det är bara att tvinga sig att somnat. jag känner personer som klarar att bara sova 3 timmar per natt och kunna gå upp och jobba på som vanligt. Jag är inte en av dem. Det som är unikt med betoning på unikt på detta fartyg är att det är K-märkt, allting är av gammalt stuk till och med dom oranga livbåtarna längs sidorna som jag för övrigt inte skulle sätta mig i ens i en nödsituation utan då blir det nog en av dom mer moderna livflottarna i fören.

Lejdarna är branta större delen av inredningen i trä osv. det som är förarligt är förfallet av personalhytterna som man nu har börjat renoverat men på tok för sent. Att åka här som passagerare är en splittrad upplevelse. Dels beroende på att man kan välja att bo på 600 däck mer likt som boskap en människa eller att bo på 90 däck värdigt överklass damen eller (kärringen) från Östermalm. För den äldre damen så är detta nog en trevlig resa på en gammalt och värdigt fartyg och vi har till och med mottagit strålande omdömena från personer som har skrivit till kontoret med skrivmaskin och sedan postat brevet dit! De yngre passagerarna ser det nog snarar som en rostig badbalja mer än något annat. Nu är jag fördömande mot ungdomen igen. självklart så finns det Ungdomar med intresse för historia och som får en speciell känsla i kroppen av storslagen natur. Jag själv är av det senare slaget. som det ser ut nu i livet så blir jag nog kvar här en kort period för att senare söka mig vidare till något befälhavar jobb på de mindre skärgårds båtarna, men till dess skall jag göra det bästa av tiden på M/S Birger Jarl.

Bloggare och Sjöman Marco.

Bjuder på en bild iallfall.

Passade på att plåta vid skymminingen också så fick den här bilden också :)

gummimattan är lagd på plats dock så är inte platån byggd på bilden ännu.

Pirrigt värre nu har vi precis kört upp på vagnen som ligger under vattnet och "gripit" fast båten på sidorna och nu börjar dom rulla upp vickan upp på land långsamt och säkert ;)

Inspektion av roder och propellrar.

Tadaaaa! vickan back in action här vid rastaholms brygga som vi nu har byggt och är i ordningställd. Varvs besöket tog 24h sen var vi klara.

Bara för att få lite samanhang på det hela igen. jag jobbar på den här båten, Mälar victoria som går till birka med pax, bloggen hanlar igentligen inte om så mycke en så länge utan är bara lite fina bilder. Duger gott för mig Dock så vill jag förmedla en inblick i hur det är att jobba i skärgården och det skall jag försöka inrikta mig på.

Särimmer på Birka god mat men dyrt som fasen så därför lagar vi mat på båtarna och äter där istället.

Det här fartyget är granne med oss på birka och har även jobbat på den.

båten är igång och åker till birka igen med ca 250 skolungar om dagen, en fröjd för öronen. När skolorna slutar så skeppar vi dock vanliga resenärer som kan åka ut till birka och njuta av ön ;). (inte alls reklam....)

Dock så stötte vi på lite problem med våran nya brygga som vi skulle lägga till vid. det visade sig att det inte gick som det var tänkt....

Men vi löste problemet genom att köra upp på land på lämpligt valt ställe, och i framtiden så hoppas vi att det byggs en brygga där.

Var extremt ström vid Stadshuskajjen så drottningholm behövde några försök på sig för att komma in i rätt vinkel till kaj, som jag tidigare nämt så är det också maskintelgraf på det fartyget, vilket innebär att när skepparn lägger i backen så visas det nere i maskinrummet där maskinisten i sin tur lägger back i maskin.

TADAAAA M/S Mälarvictoria är klar för sin första sommarkväll år 2011 (eller nästan iallfall.)

Är dock fortfarande lite småfix kvar men det börjar ju arta sig. tycker dock inte om thaibelysningen i aktern...

Mr danne gör sig redo att lossa förtöjningarna på fördäck innan avgång.

Äntligen ute och åker, efter mycke slit och panik och ett oändligt flyttande på saker från ena stället till det andra (oftast så flyttar ju också någon annan tillbaka dom) så är vi ute och åker känns så jäkla bra.

Drottningholms slott dit vi åker på våra kvällskryssningar och glider lungt och stilla förbi.

Ursäkta för den otroligt knappa uppdateringen av bloggen men både fredrik och jag njuter av att vara lediga under påskhelgen. Här kommer dock ändå lite bilder och titta på.

Bryggan på landet vid väddö kanal.

Tranan som ligger på strandvägen.

M/S Mysingen påväg ut från nybroviken.

Och så dessa lapplisor som inte har något annat för sig än att vandra runt på kajen och lappa bilar och motorcyklar, eller ja dom lappar väll allt som går bara det finns nån slags reg-skylt. I protest efter tillsägelse från en p-vakt om att inte hojjen fick stå på kaj körde vi glatt ner den på fördäck istället och p-vakten så lagomt munter ut.. Kan tycka att någon slags dispens borde de som jobbar på båt under rustningstid få, många behöver bil för att lasta grejer etc, dessutom är det inte jättemycket med folk som vandrar på kaj utan de flesta jobbar. Denna diskussion har prövats mot en p-vakt utan något vidare resultat, haha..

Efter en ordentlig, och då menar jag ordentlig rengöring med högtryck på soldäck var det dags att dra på ny färg.

Här börjar det ta sig, de nypolerade lampetterna satts upp, bord och stolar är nymålat och dansgolvet nylackat. I stort sett bara gardiner som skall upp.

Ballerina valde av någon anledning att backa en bra bit ut i nybroviken, vi undrade varför och kollade in i viken och såg Mysing vända runt där. Blev nog lite trångt för båda att vända där inne samtidigt och har man turlista så lär man iväg i tid..

Som bilden tydligt visar... Är det bara jag som jobbar och fredrik står och beundrar utsikten ;)

Nu när vi inväntar att få börja rusta vic så tänkte vi bjuda på lite mer bilder från åland!

Jenny och Anders kör övning med vattenslangen som ni ser, instruktören vandrar runt lite i bakrunden.

Christoffer och Marco, man ser verkligen hur Marco njuter!

Jennifer, Marco, Fredrik och Jörgen väntar på att sin tur att få göra övningen.

I stort sett hela gruppen samlad!